blubb

Jag gick runt i en stormarknad när jag såg en kassörska ge den här lilla pojken sina pengar tillbaka, pojken kunde inte ha varit mer än 5 eller 6 år gammal. Kassören sa: "Jag är ledsen, men du har inte tillräckligt med pengar för att köpa denna docka.''Den lilla pojken vände sig till den gamla kvinnan bredvid honom,''Mormor, är du säker på att jag inte har tillräckligt pengar?''Hon svarade,''Du ve......t att du inte har tillräckligt med pengar för att köpa denna docka, min kära.''Hon bad honom att stanna där i 5 minuter medan hon gick för att se sig omkring. Hon lämnade honom. Den lille pojken höll fortfarande dockan i handen. Slutligen gick jag mot honom och jag frågade honom vem han ville ge denna docka till. "Det är dockan som min syster älskade mest och önskade sig så mycket till jul. Hon var säker på att tomten skulle ta med den till henne. Jag svarade honom att kanske jultomten skulle ge den till henne trots allt och att han inte skulle oroa sig. Men han svarade mig tyvärr. "Nej, jultomten kan inte ge den till henne där hon är nu. Jag måste ge dockan till min mamma så att hon kan ge det till min syster när hon går dit. " Hans ögon var så ledsna när han säger, "Min syster har gått för att vara med Gud. Pappa säger att mamma kommer att se Gud mycket snart också, så jag tänkte att hon kunde ta dockan med sig och ge den till min syster.'' Mitt hjärta nästan stannade. Den lille pojken tittade upp på mig och sa "Jag bad pappa att be mamma att inte gå ännu. Hon måste vänta tills jag kommer tillbaka från köpcentret. Sen visade han mig en väldigt fin bild av sig själv. Han skrattade. Han berättade då för mig "Jag vill att mamma tar min bild med sig så hon inte glömmer mig. "Jag älskar min mamma och jag önskar att hon inte behöver lämna mig, men pappa säger att hon måste gå för att vara med min lillasyster." Sedan tittade han igen på dockan med sorgsna ögon, mycket tyst. Jag sträckte mig snabbt efter min plånbok och sa till pojken. "Antag att vi kontrollerar igen, ifall du har tillräckligt med pengar för dockan!'' OK sa han," Jag hoppas jag har tillräckligt. " Jag lade till några av mina pengar till hans utan att han såg och vi började räkna dem. Det var nog för dockan och även en del extra pengar. Den lille pojken sa: "Tack Gud för att du gav mig pengar!" Sedan tittade han på mig och tillade: "Jag bad Gud igår kväll innan jag somnade att se till att jag hade tillräckligt med pengar för att köpa denna docka, så att mamma kunde ge det till min syster. Han hörde mig!'' 'Jag ville också ha tillräckligt med pengar för att köpa en vit ros till min mamma, men jag vågade inte be Gud om för mycket. Men han gav mig tillräckligt för att köpa dockan och en vit ros.'''Min mamma älskar vita rosor. " Några minuter senare återvände den gamla damen och jag stod kvar med min korg. Jag avslutade min shopping i en helt annan sinnesstämning från när jag började. Jag kunde inte få den lille pojken ut ur mitt sinne. Då kom jag ihåg en lokal tidningsartikel för två dagar sedan, som nämnt en berusad man i en lastbil som kört in i en bil med en ung kvinna och en liten flicka. Den lilla flickan dog direkt och läget för mamman var kritiskt. Familjen var tvungen att besluta om att stänga av den livsuppehållande maskinen eftersom den unga kvinnan inte skulle kunna återhämta sig från koman. Var det familjen till den lilla pojken? Två dagar efter mötet med den lilla pojken läste jag i tidningen att den unga kvinnan hade gått bort. Jag kunde inte hejda mig själv så jag köpte ett gäng av vita rosor och jag åkte till minnesplatsen för den unga kvinnan där människor kunde ta farväl innan hennes begravning. Hon var där, i kistan och höll en vacker vit ros i handen med bilden av den lilla pojken och dockan placerad över hennes bröst. Jag lämnade platsen, tårögd,med känslan av att mitt liv hade förändrats för alltid. Den kärlek som den lilla pojken hade för sin mor och hans syster är fortfarande till denna dag svårt att föreställa sig och på bråkdelen av en sekund hade en rattfyllerist tagit allt detta ifrån honom.

Sjuk helg

Hela denna helgen har gått åt till att försöka bli frisk.
Praktiserar just nu på en förskola och det är helt underbart och det är helt underbara barn där!
I fredags var jag tyvärr tvungen att vara hemma eftersom jag vaknade 4 på morgonen och mådde inge bra alls. Så nu har jag tagit det lugnt sedan dess och jag hopppas bli något friskare till kvällen så man kanske kan gå tillbaka till förskolan imorgon. Men man ska ju inte stressa med att bli frisk för det brukar oftast inte funka så bra, och att låtasas vara frisk och gå dit ändå kan ju innebära att man smittar både barn och personal vilket inte är så bra alls. Men satsar väl på att bli frisk senast på tisdag men får se hur länge denna sjukdom hade tänkt hålla i sig.
Huvudvärken är ju i och för sig inte så hemsk längre, men blir mer och mer hostig och snorig är man också. Men är sååå glad att jag slapp vinterkräksjukan i år igen!

Snön smälter mer och mer och träden börjar synas lite tydligare. Det känns skönt att våren och sommaren är på väg men ska väl erkänna att sterssen över de kurser som slutar nu till sommaren kommer ifatt rätt rejält. Men lägger man bara ner lite tid så ska nog det oxå gå susen!

Nu ska jag fortsätta kolla lite på skidåkningen trots att ljuset från solen som skiner genom fönstret, och reflekeras i snön, sticker i ögonen.



Så äre

Viljan att släppa taget är stark
Viljan att glömma är starkare
Men hoppet ska tamefan alltid vara starkast

Every rose

Every rose has its thorn
jag stack mig på din
Nu sitter den i mig
Den sprider ditt gift genom min kropp
Varje dag vill jag ha mer av dig
så jag trycker den längre in för att få ut giftet
Det gör ont, men jag behöver dig
Och berusningen du ger mig gör att jag glömmer smärtan för en liten stund
Men smärtan kommer alltid tillbaka
Nu sitter du där, som den ros du är
Vacker, perfekt utan taggar
Och jag sitter här, med smärtan ingen kan få ur mig

Måste man?

Måste man alltid vara glad? Trots att man inte har nån direkt andlednng till att inte vara det. Om man bara inte orkar vara glad, man bara tänker på allt som händer runt omkring och man bara inte orkar håla humöret uppe, måste man vara glad?

Men vad händer om man vill vara glad, men inte orkar? Och inör vänner, som man inte träffar hela tiden men sånna som man pratar med om jobbiga saker om ganska ofta, ska man ibland spela glad fr att de inte ska gå och grubbla? OCh går de och grubblar? Om jag säger att jag mår inte så bra men  orkar inte prata om det, då är det ju som att det hänt nått, fast det kanske inte har gjort det.
Ska/Kan man ibland säga til mycket nära vänner att man mår bra fast man inte gör det? Själv vet jag inte..

Some words..

Jag blir sur på mig, för jag kan inte bli sur på dig
Jag tycker att jag är ingenting, för du är allt
Jag tycker inte att jag ser speciellt bra ut, för du är det vackraste jag någonsin sett
jag hatar mig själv, för jag älskar dig.......... <3

... <3

När jag ser dig håller jag på att slå ihjäl mig
När jag ser dig vill jag gråta
När jag ser dig hugger det till i mitt hjärta
När jag ser dig faller min värld isär
för att...
När jag ser dig sköljs jag över av en våg at ditt vackra ansikte
När jag ser dig ser jag ditt vackra léende på dina läppar som jag aldrig kommer få röra vid
När jag ser dig slår mitt hjärta ett extra slag
När jag ser dig vet jag att du aldrig någonsin kommer bli min.



Dagens bubbel..

Igår var jag fortfarande sjuk men gick till skolan ändå för att kunna gårn förr att träffa alla underbara människor och speciellt den nyhemkommna =) <33
Var mycket glad och pratade på som tusan och skrattade och ansträngde rösten ganska bra, vilket kändes rätt bra framåt kvällen. Idag när pappa kom in och sa att han skulle åka iväg fick jag viska det jag ville ha sagt för min röst var liksom inte tillgänglig för tillfället. sen resten av dagen har det varit ansträngt att prata men blev bättre vid nio, men nu har jag varit tyst ett bra tag så vet inte hur jag låter nu^^

Idag var jag med natta medans pappa och Britt var borta och vi kollade nästan på film och käkade lite och fixade lite med de nya datorerna från skolan och så. Mycket kul att ha henne här :D <3

Dagens låt: I'll be alrigt- Darin
Sjukt fin låt med underbar text som går rakt in i hjärtat och som får en att börja tänka om, att man kanske klarar vissa saker trots att allting känns totalt hopplöst och trots att man verkligen verkligen vill något eller vill ha något utan att få det , Och då syftar jag inte som en femåring som vill ha den där supernya leksaken, och det framgår ganska bra i texten med.
Starkt rekommenderad av mig! Både som avkopplings- och snyftlåt.

Puss&Kram på er! <3


To you guys <3

Ibland är livet underbart. Man känner sig fri och levande och man behöver inget mer än det man redan har. Man är glad och stolt över sig själv och andra och för en liten stund så försvinner alla problem.
Men en liten grej, en liten skit grej kan göra att den där lilla lilla bägaren rinner över.
Allt börjar bubbla upp till ytan, varenda grej som man minns från lågstadiet och framåt, allt man minns från gamla tiden och hur man så gärna vill tillbaka till
tiden då det största problemet var att man inte fick så mycket glass man ville ha.
Man pratar allt för sällan ut om sånt man tycker är jobbigt
för att man tycker att det egentligen är det väldigt små grejer, men alla dessa små saker blir till en stor boll som sitter fastklistrad i magen.
Jag har nu lärt mig att prata mer öppet om mina känslor och exakt hur jag känner på ett sett jag inte gjort förut.
Jag är sjukt glad över att ha hittat alla vänner som jag har idag, alla ni har en stor betydelse för mig och jag vill aldrig förlora er <33

Joodå... <3

Jag skulle klara av att leva ensam-Men inte utan dig
Jag skulle klara av att vara oälskad- Men inte hatat av dig
Jag skulle klara av att bli sviken- Men inte övergiven av dig
Jag skulle klara av att dö- Men bara om du fick leva

<3



Hoho, kom på den där typ.. nyss^^

Sitter här och tänker på lite saker.
Till exempel, Att blir bekräftad är ju väldigt viktigt. Att ibland få höra att du är bra, eller jag älskar dig. Att nån säger jag älskar dig varje dag, det gör att värdet försvinner lite tycker jag. Ätt säga jag älskar dig ska man för det första inte säga innan man verkligen menar det, och man kan tycka om till exempel en vän jätte mycket utan att riktigt älska den, i alla fall om det är en ny vän. Ett av mina favorit ord är ordet bra. För att det är liksom lagom, man duger, man är bra. Men skulle man börja säga att man är bra varje dag skulle man sakna att någon säger att jag älskar dig, känns som att det måste finnas en balans i det hela.
Känner man uppskattning för nån tycker jag man ska säga det så den personen vet det, och inte börjar tvivla på det. Och att säga olika vid olika tillfällen inte bara jag älskar dig, eller du betyder mycket, eller ett jätte lång sms varje gång. En kram är också ett bra sätt att visa uppskattning på. Bara att gå fram och ge någon en lång och värmande kram, eller be den personen om en kram och hålla fram armarna lite, då visar man att man kan vara fysisk med personen med, vilket kan göra att personen inte känner sig ful till exempel, och komplimanger visar också uppskattning.
Jag tycker vi borde visa våran uppskattning lite mer!
Det skulle få oss att känna oss bättre och finare, både på insidan och utsidan.

Fallskärmshoppning..ska jag eller inte...?

Igår åkte jag till syster. På vägen hem satt jag och kollade ut genom bilfönstret och fick plötsligt syn på ett gäng fallskärmshoppare, och jag blev så fruktansvärt sugen på att prova på det! Skulle nog inte göra det själv, men tandemhopp eller hur det stavas skulle vara en grym upplevelse. Fallskärmshoppning sitter fastspikat på innan-jag-dör-listan!

För övrigt sitter jag här och försöker komma på vad jag ska fixa för mat på fredag, tänkte överraska mamma när hon kommer hem från jobbet eftersom jag och småsyskonen har studiedag, alltid trevligt att göra något för någon man tycker om! =)

Idag hade vi orientering på idrotten och denna gång hittade vi dit! :P
Tog två kontroller och var skapligt trött i benen när jag kom tillbaka till skolan, var skapligt skönt att sätta sig på bussen på väg hem! Är skapligt stolt ver dagens prestationer i alla fall. Eller.. nää.. kanske lite, försökte koncetrera mig trots att jag var så himla trött iaf^^

Kärlek eller något..

Sitter och funderar på vart kärlek kommer ifrån. Hur kommer det sig egentligen att man känner sig mer dragen till en speciellt person än någon annan? Och vart är gränsen egentligen? När kan man säga att man är kär? Det måste ju vara olika för alla tycker man. Hur kan hela världen bli helt underbar när man är kär? Den ändras ju inte bara för att man blir kär dirkekt, och hur kan man tycka att just denna person är ens hela värld, och att just denna är den vackraste man någonsin sätt, för att sen bara bli som alla andra människor när känslorna går över. Varför tar det så långt tid för sådanna känslor att gå över?

Får ta med mig mina funderingar till drömmarna för måste verkligen sova nu.
Puss&Kram!

Datakunskap..

Sitter just nu i skolan och och datakunskap. Vi ska göra en hemsida men jag vet absolut inte vad jag ska skriva om. Det ska ju vara nått som det finns mycket att skriva om och det ska ju finnas en del länkar man kan lägga in med. Det är ett litet dilemma jag har just nu känns det som :P Men det fixar sig nog med lite fantasi xD
Nu börjar magen kurra också, lunch om 40 minuter :O
Fast nej, nu sa han att vi får sluta nuu! Yäy :D


Neas små funderingar

Har varit sjuk ganska mycket nu, har vart ganska skönt att vara hemma och ladda batterierna igen, Känner dock ganska mycket stress inför skolan nu, känns som att man hamnat efter jätte mycket.
Så har jag prestationsångest också typ,känner att jag vill göra allt på bästa sätt men har inte tiden eller orken till det, Det känns som att det är för mycket tankar i vägen. Men får väl göra det bästa jag kan och hoppas på att bli nöjd för det.

Jag har börjat fundera lite, det finns absolut ingenting jag är speciellt bra på.  Jag är inte smart, så slår inte alla i matte, jag har ingen sport jag kan, och känns som att det är lite sent att börja med nånting nu, typ bandy eller vad som helst, kan ju inte gå tillbaka till uppsala flickorna, har jätte svårt att få in nya saker i huvudet, är inte speciellt bra på att ge folk råd, fysiska råd, om nån gör illa knät eller nått kan ju vissa direkt säga vad det beror på, det kan inte jag.
Jag känner mig så medelmåttig på nått sätt, men vill stå ut, vill ha en egenskap som inte alla andra har, jag vill kunna sjunga bra, vill kunna dansa och få in danssteg lätt i huvudet.
Jag vill sätta mitt avtryck i historien på nått sätt, vill att folk ska minnas mig för nånting speciellt när jag är borta. I filmer kan alltid anhöriga till en avliden eller mördad säga att han var så duktig med människor, eller jag var så stolt över alla hennes prestationer i fotboll. Vill att folk ska ha något att säga om mig, men vet inte vad det skulle vara.

Detta var väl allt från mig för denna gång =)
Puss & Kram alla!

Smått och gott men inte intressant ;)

Sitter vid datorn och gör det jag gör bäst, lyssnar på musik och typ ingenting annat :D
Första gymnasiedagen igår och jag tycker att klassen verkar helt okej =)
Trodde jag skulle vara jätte nervös men det var jag faktiskt inte, inte mycket iaf :D
Eftersom jag hade mitt mentorsmöte igår så blev jag ledig idag så passade på att hälsa på gamla skolan. Kändes konstigt att vara där, kändes lite som att man hade skolkat en massa eller nått sånt :P Men det böev rätt trevligt, träffade på en del lärare som man pratade med, kommer nog försöka åka dit igen nån gång när man får tid till det.. Om ingen misstycker ;)
Efter att jag var i Våla sp åkte jag in till Muppsala och fixade lite skolgrejer som kändes lite nödvändigt, block, markeringspennor, post-it lappar med mera.
Tung väska blir det imorrn^^
Första lektionerna börjar imorrn med, kör igång klockan tio med engelska sen rullar det på.

Sitter och förbannar mig lite smått på att det alltid tvättas när jag verkligen inte vill hålla på och vika tvätt och grejer, men när man behöver kläder så tvättas det inte -.-

Back to singing now ;)

RSS 2.0